Stadsplanering och design

Den här checklistan är tänkt att fungera som stöd för planerare, formgivare, forskare, projektledare, tjänstemän och planeringsorgan som implementerar köns- och genusanalyser i stadsplanering och -design. Den innehåller grundläggande frågor och rekommendationer för de olika stegen i planeringsprocessen.

Checklistan är avsedd att användas i kombination med metoder för innovationer med genusperspektiv enligt nedan. Fallstudier med koppling till den här checklistan: Kollektivtrafik; Design av bostäder och bostadsområden; och Genusmainstreaming inom beslutsfattande.

REKOMMENDATIONER FÖR PLANERINGSPROCESSER

Grundläggande kunskap och datainsamling

  1. Har könsuppdelade data och genusindikatorer samlats in på ett sätt som tillåter internationell jämförelse och säkerställer konsekvens och kontinuitet i statistiska serier? Se metodernaAnalysera kön; Analysera genus; Analysera hur kön och genus interagerar.
  2. Are there unconscious gender assumptions built into data collection, data representation, methodology, or underlying concepts? See metoderna: Ompröva koncept och teorier och Ompröva språk och visuella representationer. Se särskilt fallstudien Kollektivtrafik.
  3. Har kompletterande statistiska och kvalitativa tekniker integrerats i forskningsdesignen? Alla tekniker bör främja ett jämt fördelat deltagande av kvinnor och män.
  4. Är forskarteamet tillräckligt interdisciplinärt för att ta sig an de olika köns- och genusdimensionerna och komplexiteten i stadsplanering?
  5. Är språket och bildanvändningen i projektet inkluderande och genuskänsligt? Se metoden Ompröva språk och visuella representationer.

Deltagande i planeringsprocessen

  1. Finns både kvinnor och män med på alla nivåer av beslutsfattandet, både på politiska och tekniska poster? Är både kvinnor och män teamledare? Är både kvinnor och män representerade i den högsta ledningen? Se fallstudien Genusmainstreaming inom beslutsfattande.
  2. Har man vidtagit lämpliga åtgärder för att införa genusperspektivet i deltagandeprocesserna? Finns det strukturer för dialog mellan offentlig förvaltning, privat sektor, ideella organisationer och medborgare där både kvinnor och män är representerade i alla faser av processen, från början och hela vägen fram till implementeringen av projektet? Se metoden: Deltagarbaserad forskning och design.
  3. Finns det tillgång till omhändertagande av barn och gamla vid möten där allmänheten uppmanas att delta? Tar man hänsyn till arbetstider och åtaganden som gäller barn och gamla när mötestider och mötesplatser planeras? Är processen öppen så att grupper som vanligtvis är motvilliga att delta kan ta upp sina behov och intressen?
  4. Deltar både kvinnor och män i beslutsfattandet och har man arbetat för att öka medvetenheten om jämlikhetsfrågor inom stadsplanering?
  5. Är språket som används lämpligt för alla utbildningsnivåer, åldrar, socioekonomiska grupper och handikapp? Se metoden: Analysera faktorer som relaterar till kön och genus.

Budget och finansiella frågor

  1. Har genusfrågor uppmärksammats i både långsiktiga och kortsiktiga projekt samt planeringsmål?
  2. Är investeringar kopplade till genusmedvetna och genushållbara mål?

Samordning mellan myndigheter

  1. Har man i samband med upprättandet av riktlinjer, planer och projekt tagit hänsyn till annan samverkande offentlig politik, särskilt inom områden där genus är viktigt, t.ex. offentliga tjänster, hälsovård, äldreomsorg, transport och migration?

Utvärdering och kontroll

  1. Inkluderar projekten strategiska, miljömässiga, ekonomiska, sociala och genuspåverkande bedömningar, däribland specifika genusindikatorer och -mål?

REKOMMENDATIONER FÖR SPECIFIKA PLANERINGSOMRÅDEN

Närhet och blandad användning

  • Främja utveckling av blandade användningsområden på alla nivåer, från regionen som helhet ned till stadsdelsnivå.
  • Se till att tättbefolkade områden och vårdanläggningar (exempelvis sjukhus) ligger i anslutning till kollektivtrafik.
  • Se till att man i olika stadsdelar har tillgång till faciliteter för dagliga aktiviteter som hälsovård, utbildning, sport, fritid och handel.
  • Utveckla olika faciliteter för barn- och äldreomsorg.
  • Gynna sysselsättningsmöjligheter på platser som kan nås från bostadsområden.
  • Se till att sysselsättningsområden har grundläggande service.

Transport

  • Skapa infrastrukturer för publika transporter och vägar som tar hänsyn till kombinationsresor och pendlingsmönster för kvinnor och män som kombinerar arbete, hem och vård av barn. Se fallstudien: Public Transportation.
  • Analysera kön och genus i relation till ergonomi och säkerhet i utformningen av fordon, vägar och stationer, och för gångvägarna som leder till dem. Se metoden: Ompröva standarder och referensmodeller.
  • Utveckla transporttjänster som passar de särskilda behoven hos kvinnor, unga, gamla, handikappade och andra grupper.

Offentliga rum och trygghet

  • Övervaka, planera och implementera åtgärder som är anpassade efter kvinnors och mäns olika trygghetsbehov när offentliga rum utformas och underhålls med hjälp av genusmedvetna metoder som utvecklats i Toronto och Montreal.

Bostäder

  • Utforska pilotprojekt med nya bostadstyper och de offentliga rum som omger dem. Bostädernas utformning ska tillgodose behoven hos arbetande föräldrar och äldre, och förutom vanliga faciliteter också tillhandahålla flexibla platser utan bestämda användningsområden.
  • Se till att det finns en blandning av bostadstyper, besittningsformer och prisnivåer.

Faciliteter för utbildning, hälsa, handel, fritid och annat

  • Beakta kvinnors och mäns behov och önskemål när det gäller familjen såväl som specifika behov hos äldre och människor med olika grader av funktionsnedsättning när gemensamma anläggningar planeras.

Citerade verk

  • Adapted from Sánchez de Madariaga, I. (2004). Urbanismo con Perspectiva de Género. Sevilla: Fondo Social Europeo – Junta de Andalucía.