Femininiteter och maskuliniteter

"Femininiteter" och "maskuliniteter" beskriver genusidentiteter (se Genus). I vardagsspråket beskriver termerna sociokulturella kategorier, men de används på ett annat sätt inom biologin (se nedan). Eftersom femininiteter och maskuliniteter är genusidentiteter formas de av sociokulturella processer, inte biologin (och ska inte essentialiseras). Femininiteter och maskuliniteter är plurala och dynamiska. De förändras med kulturen och med individerna.

Viktiga punkter att hålla i minnet:

  • I vardagsspråket är femininiteter och maskuliniteter inte kopplade till biologiskt kön. I en given kultur kan vissa beteenden eller vanor allmänt betraktas som vedertaget "feminina" eller "maskulina", oavsett om de omfattar kvinnor eller män. Femininiteter och maskuliniteter är inte deskriptorer för sexuell läggning.
  • Femininiteter och maskuliniteter är plurala – det finns många former av femininiteter och många former av maskuliniteter. Vad som definieras som feminint eller maskulint styrs av plats, religion, klass, nationell kultur och andra sociala faktorer. Värderingen av femininiteter och maskuliniteter skiljer sig mellan olika kulturer.
  • En människa – kvinna eller man – omfattas av många former av femininitet och maskulinitet som hon eller han anammar (medvetet eller omedvetet) beroende på sammanhang, andras förväntningar, fas i livet och så vidare. En man kan ägna sig åt sådant som ofta stereotypt kategoriseras som "feminina" aktiviteter, till exempel att sköta en sjuk patient.
  • Kulturella uppfattningar om "feminint" och "maskulint" beteende formas delvis genom observationer av vad kvinnor och män gör. Den här typen av genusstämpling tenderar att avhålla kvinnor och män från att arbeta inom yrken som inte är typiska för deras respektive genus (Faulkner, 2009).
  • Femininiteter och maskuliniteter är inlärda. Budskap om "feminina" och "maskulina" beteenden bäddas in i reklam, media, nyheter, undervisningsmaterial och så vidare. De här budskapen förmedlas i många olika miljöer, från hemmet till arbetsplatsen till allmänna platser.

När det gäller biologi: Även om "feminin" och "maskulin" är genustermer (sociokulturella kategorier) i vardagsspråket, har de andra betydelser inom biologin. Maskulinisering refererar till utvecklingen av mansspecifik morfologi, till exempel Wolffska gångarna och manliga reproduktionsstrukturer. Femininisering refererar till utvecklingen av kvinnospecifik morfologi, till exempel Müllerska gångarna och kvinnliga reproduktionsstrukturer. För att kunna bli en reproduktiv kvinna krävs både femininisering och avmaskulinisering, och omvänt för män (Uhlenhaut et al., 2009).

Citerade verk

  • Faulkner, W. (2009). Doing Gender in Engineering Workplace Cultures: Part II—Gender In/Authenticity and the In/Visibility Paradox. Engineering Studies, 1 (3), 169-189.
  • Uhlenhaut, N., Jakob, S., Anlag, K., Eisenberger, T., Sekido, R., Kress, J., Treier, A., Klugmann, C., Klasen, C., Holter, N., Riethmacher, D., Schütz, G., Cooney, A., Lovell-Badge, R., & Treier, M. (2009). Somatic Sex Reprogramming of Adult Ovaries to Testes by FOXL2 Ablation. Cell, 139 (6), 1130-1142.