Ingenjörsvetenskap

Den här checklistan är avsedd för forskare, projektdirektörer, utvärderare, anslagsansökare och anslagsgivande organisationer som utvecklar teknologier och tillhörande produkter, tjänster, infrastrukturer eller processer. Listan innehåller ett antal frågor där syftet är att inkludera köns- och genusanalyser i ingenjörsvetenskapen för att utveckla ett genuspräglat innovationsarbete. Den är tänkt att användas som ett komplement till metodologin som beskrivs i Processer för innovationsteknik. För produktdesign, se Schröder, 2012.

Viktiga frågor

  1. Potentiella teknikkonsumenter har olika egenskaper (genusidentiteter, kön, ålder, etnicitet, yrke, sysselsättning, utbildning, inkomst, hushålls- och bostadsarrangemang, kännedom om och attityder gentemot teknik, etc.). Vilken roll – om någon alls – spelar kön och genus för den tekniska utvecklingen? (Se Analysera forskningsprioriteringar och resultat; Analysera faktorer som relaterar till kön och genus)

(A) Avgöra betydelsen av kön

  1. Finns det grundläggande anatomiska och fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män som man bör ta hänsyn till (t.ex. längd, styrka, rörelseomfång, etc.)? (se Term: Kön; se Metoder: Analysera kön; Ompröva standarder och referensmodeller)
  2. Finns det ytterligare anatomiska och fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män att ta hänsyn till (t.ex. när det gäller syn, hörsel, röstläge, känsla, lukt och smak, proprioceptorer, muskelspänning, temperaturuppfattning, etc.)?

(B) Avgöra betydelsen av genus

  1. Vilka är teknikens potentiella tillämpningsområden (arbetsliv, fritidsaktiviteter, hemma, etc.)? Innebär dessa sammanhang att det uppstår olika användningsmönster hos olika potentiella konsumentgrupper (t.ex. kvinnor och män)? Se Term: Genus; se Metoder: Analysera genus.
  2. Kan olika grupper av potentiella konsumenter (t.ex. kvinnor och män) ha olika förväntningar när det gäller gränssnittet? Finns det vissa funktioner i tidigare innovationer som förstärker ojämlikheten mellan kön, genusnormer, eller stereotyper? (se Formulera forskningsfrågor och Deltagarbaserad forskning och design)
  3. Kan olika grupper av potentiella konsumenter (t.ex. kvinnor och män) ha olika förväntningar när det gäller den yttre designen?
  4. Kan olika grupper av potentiella konsumenter (t.ex. kvinnor och män) ha olika förväntningar när det gäller funktionaliteten?
  5. Är det kostnadseffektivare att skräddarsy tekniken för specifika grupper (t.ex. kvinnor och män) i ett tidigt utvecklingsskede, eller kan den till rimlig kostnad anpassas i ett senare skede?
  6. Finns det risk för stereotypisering eller att man förolämpar potentiella konsumenter genom den yttre designen (t.ex. genom vissa typer av förebilder, avatarer, olika former av sexism, etc.)?
  7. Finns det risk att man exkluderar vissa grupper (t.ex. män eller kvinnor) genom själva teknikdesignen?
  8. Kan vissa konfigurationer förstärka befintliga sociala roller (t.ex. könssegregering i arbetslivet – att män associeras med ingenjörsvetenskap och kvinnor med teknik för hemmet)?
  9. Med utgångspunkt i ovanstående, vilka relevanta köns- och/eller genusrelaterade variabler finns det i er verksamhet, och vad behöver ni veta som ni för närvarande inte känner till eller förstår när det gäller kön och/eller genus?

(C) Bestämma vilka verktyg som krävs

  1. Är det möjligt och/eller nödvändigt att skapa ett användbarhetslabb eller utföra ergonomitester? Vilka ytterligare kontrollverktyg finns det (enkäter, workshops, etc)?
  2. Har ni säkerställt mångfald i testgrupperna (i fråga om ålder, kön, genusidentitet, längd etc.)?
  3. Informerar ni era kunder om genusanpassningen av era tekniker?

(D) Bedöma innovationspotentialen

  1. Kan ni hitta ytterligare kundgrupper eller tillämpningsområden för er teknik?
  2. Hur mycket forskning krävs det för att identifiera dessa grupper/marknader?
  3. Har ni en affärsmodell som missar potentiella affärsmöjligheter på grund av otillräcklig hänsyn till kön och genus? Var skulle köns- och genusanalyser kunna öppna upp för nya affärsmöjligheter genom ett genuspräglat innovationsarbete?

(E) Skaffa expertkunskaper inom köns- och genusfrågor

  1. Har ni identifierat vilken typ av genusexpertis ni har behov av?
  2. Besitter era interna och externa team nödvändig genusexpertis? Om så inte är fallet, vad gör teamen för att ta hjälp av genusspecialister?
  3. Har deltagare i målgrupperna särskilda kunskaper som är relevanta för att utveckla eller tillämpa tekniken och som bör inkluderas i innovationsprocessen?
  4. Vad gör teamet för att säkerställa att målgruppernas olika kunskaper, intressen och behov inkluderas i designen och utvecklingen av produkten? (Se Deltagarbaserad forskning och design)
  5. Besitter vissa grupper kunskap (t.ex. på grund av könsuppdelat arbete) och möjlighet att förebygga oönskade resultat, exempelvis ökad genusbias eller miljöskador?
  6. Hur säkerställer ni att ert team tar till sig kunskaper från externa experter när det gäller kön och genus, och bygger upp relevant kompetens inom gruppen?
  7. Förstår ert team hur man inkorporerar genusorienterade expertkunskaper och innovationskriterier i befintliga metoder för design, konstruktion och kvalitet som Quality Function Deployment (QFD), Failure Mode Effect Analysis (FMEA) och Six Sigma?

Citerade verk

  • This Checklist is based on the Fraunhofer - project "Discover Gender", which was funded from the German Ministry for Research from 2004-2006. See:
  • Bührer, S., & Schraudner, M. (Eds.) (2006). Wie können Gender-Aspekte in Forschungsvorhaben erkannt und bewertet werden? Karlsruhe: Fraunhofer Verlag.
  • Schraudner, M. (2010). Fraunhofer’s DiscoverGender Research Findings. In Spritzley, A.,Ohlausen, P., Sprath, D., (Eds.), The Innovation Potential of Diversity: Practical Examples for the Innovation Management, pp. 169–185. Berlin: Fraunhofer-Institut für System- und Innovationsforschung.
  • Schröder, K. (2012). Female Interaction Strategy. Aarhus: Design People.